Skogäng
Sthig
Rolling Thunder-hatt 2008
Det närmaste vi kommer en ny version av Hurricane? Med denna fjäder levererar Dylan ett stiligt tillskott till sin egen ikonografi. Nej, men cool som fan är han, Dylan. Oavsett år.
Innan muren föll
Protest mot världens fulaste stad
Uppsala är färdigt. Jag tar avstånd från stan. Den är ful och äcklig och full med trafik och höftlösa kvinnor. Junior/-a måste få växa upp vid havet, adjö!
Skinnväst också!
Bråk i bootosfären
Bobsboots is a very bad source of information. It's run by a crooked guy who's been at least hip-deep in the commercial bootleg business. Most of the material about CD boots on that site is either stolen from my Field Recordings Guide, plagiarized from Expecting Rain's long-hosted series of "Deep Beneath The Waves" review columns, or supplied by bootleg sellers. It's not an accident that many of the items placed on the "Bob's Best" list were those heavily stocked and hyped by a sleazy commercial bootseller who advertised on Bobsboots (including one that every other reviewer noticed was very badly mastered and ran at the wrong speed.)
I ett annat skede av debatten anklagas Monica's dude för massa saker, bland annat ska han vara utestängd från Wikipedia. Clinton anklagas också för terrorism. Mot personer som ställer frågor (t ex mig) har Clinton/Monica's dude/Walker alltid varit hövlig. Han trycker ofta på skillnaden mellan bootleg och "fan project".
Bildbevis
På plats, efter år av väntan. Efter några öl var dock soffan tom.
...
Derbyhets
...
...
...
Det här har inget med bootlegs att göra men jag önskar att jag kunde åka till Göteborg utan att få hela vistelsen sönderplanerad av min mor veckor i förväg. Det blir till att skaffa en bil med mörka rutor, och hålla Junior (ta i trä, etc) på behörigt avstånd. Några skivomslag då, har det gjorts några sådana? Jag tänkte göra ett bättre till McKenzie Tapes (älskar det namnet) samt MHT 611222. De stiligaste omslagen tycker jag annars att signaturen JTT gör, särskilt hans svit Reel-to-reel från Paris -78. Då slipper man också otyget att lägga en konsert på tre skivor istället för två, bara det värt jobbet.
...
För den intresserade kan sägas att Hungercity tycks återhämta sig efter den senaste månadens krasch och attack, vilket i ett svep omöjliggjorde tillgången till hundratals gigabyte med ovanligt Dylanmaterial. Jag är mest inne på omslag nu, samt läsa Paul Williams. Jag tänkte deponera en jugoslavisk kopia av R&C hos dig, M. Det blir intressant att se filmen efter att man läst Williams analys. Jag tänkte också skriva hur jävla värdelös vården i allmänhet och mödravården i synnerhet är i Uppsala. Det liknar karusellen jag fick åka i för några år sedan. En enda instans borde vid allvarliga fall remittera, inte massa inkompetenta mellanhänder eller mysverkstäder utan utbildad personal. Nu tror vi inte att det ska vara någon fara, men ändå. Helsingfors första juni tycks bli av, och på bättre platser, troligen, än det var tänkt. Dylan, 2008.
För övrigt anser jag att en bojkott av OS i Kina är helt rätt. Släck eldarna bara. Samma sak borde gjorts 1936. Kineser har dessutom ingen personlighet och kommer förstöra planeten. Kom ihåg var ni läste det först.
Platt fall, 1979
Utropstecken
Dylan på Debaser 1 år
Vi två (eller tre) i soffa
!
Ännu mera återcirkulerat
Lowell, 2/11 1975 - snart i cirkulation?
Rolling Thunder Revue tillhör det mest mytomspunna Dylan gjort. Det är så mäktigt att se och höra honom dansa omkring i sin vita hatt, prydd med fjädrar och blommor, och ansiktet sminkat benvitt. Blood On The Tracks för första gången live, Desire likaså, trots att den inte kom ut förrän året därpå. Den officiella dubbelskivan Live 1975 dokumenterar turnén på ett bra sätt, men det finns många, många saker att förföras av från denna tid. Alla åskrevyer från hösten -75 har fångats på band, med undantag från spelningarna 1:e, 2:e och 15:e november.
Men...tydligen ska en låt från konserten i Lowell den 2:e november ha spelats i Vault Radio häromdagen, vilket betyder att det okända inte längre är okänt. Det var en låt med Rolling Thunder-ensemblen (bestående av ungefär femtioelva kända och okända musiker) som sändes ut, men rimligen innebär detta att Dylan också finns inspelad. Kan detta vara något som ska släppas officiellt? Eller blir det en ny och underbar bootleg?
2006-apr-14 @ 12:20:55 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks (0)
Under de för inte så längesedan avslutade olympiska vinterspelen åt H något hon kallade för hockolett. Det var väl egentligen en vanlig knasolett, d v s en omelett som tillagats av antingen mig eller H. Men under OS åt hon alltså en speciell hockey-omelett.
Nu driver (hm?) jag inte den här bloggen för att skriva om mat. Om det inte har någon koppling till herr Zimmerman, förstås. Vad äter Bob? Numera sägs han ha slutat med fläskkött, för hälsans skull. Mycket Soul food har det blivit genom åren, enligt litteraturen. Annars är han, liksom Skalman, säkert förtjust i frukt. Det finns en bild från Rolling Thunder-turnén där Bob ligger utsträckt på en soffa. På bordet bredvid honom står en skål med granatäpplen.
Dylans texter nämner ofta både mat och dryck. Servitrisen i "Highlands" antar att Bob vill ha sina ägg hårdkokta. Annars är en enkel iakttagelse att han i sina texter i likhet med bluessångare som Robert Johnson och Bessie Smith använder köket och maten i överförd bemärkelse. En låt som dyker upp i huvudet är den här med Bessie Smith:
Nobody in town can bake a sweet jelly roll like mine, like mine
No other one in town can bake a sweet jelly roll so fine, so fine
It's worth lots of dough, the boys tell me so
It's fresh every day, you'll hear 'em all say
Don't be no dunce, just try it once
You'll be right in line
Somebody told me I made the best jelly roll in town, I say in town
You must admit that I'm a jelly roll bakin' hound, bakin' hound
Good jelly roll, jelly roll is so hard to find
We always get the other kind
Nobody in town can bake a sweet jelly roll like mine
Det ångar om henne, inte sant? Smith sjunger ju också "Gimme a pig-foot, and a bottle of beer", mer rakt på sak kanske. Dylan befinner sig ibland i köket ("I'm in the kitchen with the tombstone blues") men han kan också konsten att bara njuta av mat och dryck, som här från Nashville Skyline:
Raspberry, strawberry, lemon and lime
What do I care?
Blueberry, apple, cherry, pumpkin and plum
Call me for dinner, honey, I'll be there
Saddle me up my big white goose
Tie me on 'er and turn her loose
Oh me, oh my
Love that country pie
2006-mar-22 @ 22:01:07 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks (0)
Vådan av att sitta i soffan för länge
En samlare kan behöva en stor soffa att breda ut sig i. Särskilt som inspelningen av den första konserten på Earl's Court i London 1981 så sakteliga breder ut sig på hårddisken. Det sägs att Bob var besviken 1981, besviken på kritiken och publiken. Inte första gången hans publik buar åt något man inte känner sig trygg med. Det okända skrämmer, rör inte min kompis, und so weiter. Jag tycker i alla fall Caribbean Wind är en vacker sång. Det finns många skatter i skarven mellan det sakrala och profana i Bobs verk - i bägge ändar.
Det var nog tur att den här inspelningen dök upp i mitt medvetande, så jag får annat att tänka på. Kanske är det fel av mig att ägna så mycket tid åt detta samlande. Hanna har Bamse, är med i hans gäng, Bamsegänget. Det var som hon sa häromdagen, "om nu allting är meningslöst kan man ju lika gärna göra det man blir glad av" - så sant, så sant.
2006-mar-21 @ 23:34:52 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks (0)
Jag lyssnar just nu på konserten i Red Bluff, Kalifornien, 2002. Det slog mig när jag småläste i Olof Björners "Yearly Chronicles" (tillgängliga här ) att jag hade inspelningen men inte bränt den på skiva. Bob gör några låtar av Warren Zevon, finkänsligt och med engagerad sång. Han framför också Brown Sugar, vilken, när jag i detta nu hör den, påminner om hur bra Stones är.
Nu till något helt annat. Jag brukar när jag hör en särskilt bra version av Bobs verk roa min omgivning (nåja) med att "sticka ut hakan" och utropa "Det här är Bobs bästa låt!". Så nu slänger jag ur mig fem oundgängliga nummer ur det tillgängliga konsertmaterialet:
1. Abandoned Love - New York 3/7 1975 (I väntan på Rolling Thunder Revue, en magisk version!)
2. Ain't Gonna Go To Hell - Toronto 19/4 1980 (Bra kvällen därpå också)
3. Tangled Up In Blue - Rom 19/6 1984 (En låt som alltid låter lika bra, hur den än låter...tihi)
4. Down In The Flood - New York 1/1 1972 (Bob dyker upp på en The Band-konsert)
5. Señor - San Franscisco 18/11 1980 (Mandolinen framträder här, inte saxofonen som fallet var på 1978 års turné)
2006-mar-18 @ 15:29:53 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks (0)
Det var tänkt att jag enbart skulle presentera några arketypiska töntar, men lämnar det till H. Min småsura lista ser nu ut så här:
1. Donovan - "Dylan was a better poet, but I think I was more innovative musically" - sådant har han faktiskt sagt. Donovan har också gett ut samlingsskivor där han förklarar sina egna låtar. Go get me my pistol, babe...som Bob sjunger.
2. Roger McGuinn - töntifierade fler mästerverk av Dylan än någon annan. Något stämmer inte när man tittar på gamla bilder på The Byrds. Det finns en kille som inte borde vara där. Han heter Jim McGuinn, men vill kallas Roger.
3. Pete Seeger - musikhistoriens längsta banjohals i händerna på denna 103-åriga kompositör, skyldig till sången "Be nice to your parents".
4. Hip-hop - jag tar mig friheten att döma ut en hel kultur bara för att jag känner för det. Som en kille på förra sommarens jobb sa: "2 låtar av 200, det är ett ganska dåligt ratio".
5. Petter - "De personerna borde fan avrättas, på riktigt. Det är ingen mänsklig rättighet att ladda ner musik" - han är inte den skarpaste kniven i lådan, Petter Alexis.
2006-mar-12 @ 12:28:54 Permalink Allmänt Kommentarer (6) Trackbacks (0)
Mera återcirkulerat
Tillåt mig citera (bloggen bryter ny mark)...
"det var inte en särskilt bra kväll, bara butchar. ungefär som att förfesta med ett gäng hockeygossar. jag hamnade i något slags triangeldrama utan att medverka och min brist på autentisk sexuell läggning verkade problematisk. min byst väckte stor uppmärksamhet och den gifta flatan började tafsa. jag gick hem i regnet."
2006-jul-29 @ 21:11:51 Permalink Allmänt Kommentarer (16) Trackbacks (0)
"Anders bilddagbok är den bästa sedan bildbevis" (okänd)
2006-jul-28 @ 13:07:53 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks (0)
Jakten på fezen tvingade mig att uppmärksamma band jag inte brytt mig om förr. Som King Crimson, Led Zeppelin och några som kallade sig Quicksilver Messenger Service. Det går alltså att lyssna på annat än Bob - eller?
2006-jul-26 @ 17:35:49 Permalink Allmänt Kommentarer (8) Trackbacks (0)
Jag har skapat en bilddagbok. Det är en väldigt stilig bilddagbok om jag får säga det själv.
2006-jul-25 @ 00:31:01 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks (0)
2006-jul-21 @ 13:38:54 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks (0)
Jag tänkte roa mig med att betygsätta olika trackers för musik i allmänhet och Dylan i synnerhet. Några länkar sätter jag inte ut eftersom man aldrig vet vilka intresseorganisationer som lagrar min datatrafik.
Dimeadozen - Världens bästa tracker, kvalitativt sett. Här finns saker som inte finns på andra ställen och den är oerhört snabb. En sluten men öppen värld med hundratals Dylanologer. Enda kruxet är petigheten med vad som får laddas upp och delas ut. Har fragment av en låt eller ett filmklipp förekommit i något sammanhang som kan anses officiellt får det inte laddas upp. Det kan vara fem sekunder av en Dylanlåt som förekommit i en fransk dokumentär om The Band från 1986 och som sedan släppts på VHS i England - då är det klippt. Å andra sidan är kvalitetskontrollen strikt också när det kommer till "lossless"-problematiken. Om någon mot förmodan skulle lägga upp en bootleg som någon gång i sin ljudhistoriska kedja komprimerats till Mp3 plockas den ned av en administratör. Laddar man upp måste man uppge hur man fått tag i materialet. Slutligen, om vill man ha tag i de allra senaste spelningarna Bob gjort är Dime platsen. Ibland dröjer det bara timmar efter en avslutad konsert innan den finns på Dime.
Bootcity - Mindre nogräknad tracker, på gott och ont. En del officiellt släppt material finns tillgängligt. Tyvärr har det hänt att material som laddats upp varit komprimerat, då det inte tycks finnas några oberoende administratörer som på Dime. Mycket Dylan som laddas upp har på sistone gått genom den diktatoriske Raoul Duke, en person som vägrar uppge ursprunget till bootlegs han laddar upp och ser rött om någon knystar "lossy?".
Dylantree - En sida som snart läggs ner. Det är synd, eftersom hela Bobs serie av radioprogram funnits att hämta här. Antalet användare är mycket mindre än på större och mer allmänna trackers varför material som laddats upp för över ett år sedan fortfarande syns "utåt" och har aktiva användare.
Pink Robert - En galning från Kroatien som älskar att lägga ut bootlegs som är "remastered" på sin sida. Det är i PR:s fall oftast rent trams och det går lika bra att dra upp diskanten på sin stereo som att skaffa specialversioner av en gammal inspelning. PR sägs vara bannlyst från Dimeadozens kommentarsdatabas, något som roar mig en del.
Lossless Legs - Främst en tracker för Grateful Dead men ibland dyker det upp en del Dylan. Helt OK.
The Trader's Den - Huvudsakligen länkar till andra trackers och oftast laddar man upp och ned på andra ställen.
2006-jul-21 @ 01:58:39 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks (0)
Det går att lyssna på 30 sekunder av varje låt på Modern Times på nätet (Amazon och Sony) och även möjligt ladda ner "hela" plattan (10 spår à 30 sekunder) via Dylantree. Jag lyssnade på första halvan av skivan. Ett klipp, låt nr 4, var särskilt tilltalande, men annars är det mest frustrerande att inte ha hela paketet ännu. Bobs röst låter dock helt ok, så mycket kan sägas.
2006-jul-19 @ 15:54:41 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks (0)
I Horndal hos vår finska pralin
Vi hälsade på i Horndal hos misan Mano och levde furstligt på det stora familjegodset. Jag fiskade lite i sjön som rinner förbi utanför huset (eller "damm" om man bortser från in- och utflödena, tihi) och bärgade tre små mörtar. Labradortösen Wilma tyckte om mig, eller så tyckte jag om henne. H. frös en smula men det fanns vin och värmelement lite varstans. Jag gillade Dalarna och jag gillar Björnfamiljen.
P.S. Här finns några fina bilder på Bob i Rom. D.S.
2006-jul-17 @ 23:30:52 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks (0)
A. och H. live at Fyrisån. Low water everywhere...
Fotografen och mer.
2006-jul-06 @ 15:08:30 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks (0)
Småpretentiöst konstaterande av läget
Jo, det är så att vi väntar på Modern Times. Det är 50 dagar kvar, om inga förseningar inträffar. Till dess planerar vi våra semestrar i Dalarna och eventuellt i Göteborg. Men jag har ju alltid semester, en ständig turist i tillvaron. Jag tar del av enkla nöjen som snus utan nikotin, kaffe, film, massor av film. Samt givetvis samlandet. Igår fick jag Hanna att spela gitarr med mig, det var fint. Vi tacklade några spår från Good As I Been To You och World Gone Wrong men finner oss annars väl till rätta i mer countrydoftande saker som You Ain't Goin' Nowhere. Om jag bara kunde få henne att ta anständiga F- och B-ackord....samt föbättra min egen stämsång. Men, luften står nästan stilla och jag hoppas att apelsinplantorna i fönstret blir ett stiligt träd inom några år. Jag klagar inte, nej.
2006-jul-06 @ 14:53:53 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks (0)
Ur dagens The Observer:
It has been five years since the release of Bob Dylan's last album, but any notion that the 65-year-old singer might have lost touch with the contemporary world is dispelled by the first verse of 'Modern Times', the opening song on his new record.
'Thunder on the mountain, fires on the moon, There's a ruckus in the alley and the sun will be here soon,' it begins, before quickly skipping to the lines 'I was thinking about Alicia Keys, couldn't help from crying/When she was born in Hell's Kitchen, I was living down the line/I'm wondering where in the world Alicia Keys could be/I been looking for her even clean through Tennessee.'
2006-jul-02 @ 15:10:54 Permalink Allmänt Kommentarer (12) Trackbacks (0)
Jeltsin död!
"They say whiskey will kill you but I don't think it will" - kanske inte, men kanske vodka? Hur som helst, jag minns särskilt Boris version av "Kalinka" i något offentligt sammanhang, totalt kompromisslös.
2007-apr-23 @ 20:20 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks (0)
Angående mapparna
"And it got worse. I began collecting rehearsal tapes and interviews. Worse still, sound checks, in which Bob and the band?or sometimes just the band, but what the hell?would test the concert set-up hours before a show."
http://www.walrusmagazine.com/articles/2006.01-music-addicted-to-dylan/
2007-apr-22 @ 15:06 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks (0)
Hört på kalas
"Mp3? Nu är det FLAC som gäller!"
"Vad är det?"
"Det är något lossless-format."
2007-apr-16 @ 10:09 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks (0)
Överraskningen
Newcastle, England
Metro Radio Arena
April 12, 2007
2. House Of The Rising Sun (Bob on electric guitar)
(saxat från setlistan) ---> klipp på du-tuben.
2007-apr-13 @ 17:36 Permalink Allmänt Kommentarer (14) Trackbacks (0)
Ny blogg i stan
http://frall.blogg.se/
Ett gemensamt projekt, F.R.A.L.L. Det är alltså där jag håller till mest.
2007-apr-09 @ 17:03 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks (0)