Finbesök


Eftersom inte Mikael var med dracks kaffet utan konjak.

Estrid och Harry bekantar sig...

...men som vanligt ska Estrid äta allt.

Möte i Monsunen.

Våren är kommen


Estrid i mammas mössa

Våren är här

Och Herlitz Jr. visar upp sig

...


De små

Jag har börjat ta fler kort på skoj, långt från fullformatarens allvar använder jag min gamla gamera och kör serietagning och AI-focus, funkar bra ibland även om den inte mäter ljuset något vidare. Den lilla blir fin i alla fall!


De här roliga ljuden...

Det ser ut som att hon nickar bollen.

Barnets perspektiv.

Caroline på besök


Caroline på besök hos oss.

Estrid fick posera hela dagen.

Jag försökte omvända en Nikonist.

De uppskattade varandra.

Hon är livlig, den lilla.

Jag och fullformataren.

Hanna tittar på.

Skönheten och odjuret.

Någon vill äta upp ett barn.


Demiurgen

Jag har hittat en synnerligen läsvärd roman i bloggform. http://demiurgen.wordpress.com/

Bob snart väckelsepredikant igen?

Läste först nu låtlistan från Köpenhamn. Gotta Serve Somebody som förstalåt - som i höstas alltså i New York. Inget konstigt, men att även I Believe In You får plats, det är inte bara underbart utan också intressant. Nu väntar man bara på fler kristna spår. Kör på ordentligt, Thief On The Cross, In The Garden, Ainät Gonna Go To Hell For Anybody, When He Returns - alla vet att detta är Dylans bästa period någonsin så varför inte lite populism nu? Skrota allt annat.

Och fotograferandet. Testbilder framkallade idag, med jubel som följd. Inget brus, perfekt skärpa, enorma förstoringar, allt är möjligt för vår nya hjälte, FF!



Beyond here lies...

Jag lyssnade på provet från nya plattan. Intressant musikaliskt sett, låter som han försökt göra något löst och ledigt, en Rainy Day Women på opium. Förhoppningsvis slipper vi det sockersöta på nya plattan, tyvärr överrepresnterat också på överdrivet hyllade Tell Tale Signs - vad är grejen med den plattan förutom några enstaka tunga outtakes från Time Out Of Mind? Snart går det inte att ge ut fler varianter på Dignity. Ge oss nåt nytt!

Jag fick nyss E. att somna till Dignity, skiva 2, så jag får väl revidera min uppfattning. Det finns mycket annat bra insåg jag också, särskilt de äldre grejerna.

Legionärsjukan besegrad

Nu är vi nästan återställda. Så här såg E. utan innan vi blev smittade, känns längesen.


Legionärsjuka

Jag drog på mig någon konstig sjukdom i samband med Berns i söndags. Även D. blev sjuk. Boven i dramat är troligen Tony Garnier. Jag har nu även smittat ner H. Det är mycket setlistor just nu i den gamla Dylanvärlden. Vissa tycker oväntade val tyder på ospännande låtlistor (inga namn) men vi andra med huvudet på skaft har varit bortskämda med två intressanta kvällar så här i början av denna vända i Europa. Jag önskar bara att 60-talet kunde begravas under regn och aska. Bara för en kväll, snälla? Och här är E.


Fullformataren presenterar: Estrid i lek och allvar





Den sista bilden alltså utan blixt, ISO 1000.

E.


Kommentatorspår av/på








Bloggen återuppstår!

Nå, det tycks vara kallare med den här typen av forum så jag startar ett. För tredje gången eller så. Jag ämnar skriva om diverse saker som har med Dylan och samlande att göra. Jag återkommer snart.

Dotter, del 2






RSS 2.0